Etapp 13: Böda - Wikegårds camping
Måndag 7 augusti 2017
Deltagare: Monica C, Monica W, Monika B och Marianne
Steg: 47892
Längd: 32,44 km enligt runkeeper
Väder: Strålande sol och ljumma fläktar
Tid: Vi startade kl 10.15 och var i mål kl 20.30. Dvs 10 timmar och 15 minuter i bruttotid. 7timmar och 15 minuter i effektiv rörelse
Efter en härligt god frukost på Böda hotell körde Inger och Monica W ner MW:s bil till Wikegårds camping. Vi skickade med Inger våra väskor med övernattningsgrejor och vinkade farväl till henne. Det var så roligt att du kunde komma upp, Inger och förgylla vår kväll. Under tiden medan vi väntade på MW gick vi andra och tittade på Böda station som hyr ut stugor och rum veckovis. Jättefint
Klockan blev kvart över 10 innan vi kom iväg.
Vi började i magiskt vacker skog bland ormbunkar med förmiddagssol som silade ner mellan träden. Här passerade vi olika campingar, bland annat Böda camping, en kristen camping där det var alldeles fullt med folk och aktiviteter. Någon annan camping var lite mindre. Här finns något för alla smaker och alla hade nära till fina bad.
Det var lättgånget i den fina skogen. Vi gick längs olika stigar. Målet för vårt första stopp var Sonjas camping eller något liknande, där vi tänkte inta lunch. Idag kunde vi inte ha med oss äggmackor. hemifrån. Terrängen blev lite värre och det var en hel del kor överallt. Men på ett ställe var det bara tjurar och de var ganska stora. Vi beslöt då att gena över vattnet till Karsnabben eller Bodudden (har glömt vilken det var). Vattnet var kallare än igår men framför allt var det massor med tång, fåglar och flugor. Vi vadade i gyttjig tång upp över vaderna med en obeskrivlig doft i början. Väl framme vid andra sidan blev det djupt intill stranden, så vi fick gå tillbaka en liten bit innan vi kunde ta oss upp. Här fyllde vi på energin med lite kexchoklad och nötbars. Sedan var det vara att gå och gå och gå. Strandängarna vid Alvara mm är fantastiska, men det tog sin tid. Vi passerade Löttorps camping men vi vandrade ända nere vid vattnet och det var en bit upp till restaurangen. Sonjas passerade vi också och kom till Sandby precis intill. Där på campingen hade de stängt sitt gatukök. Ingen mat... Vi fick gå tillbaks till Sonjas som hade pizza, hamburgare och kebabtallrik och dammsugare och godis. Klockan var framåt halv 4 och vi var hungriga och hade gått kanppt hälften.
Efter maten blev vi piggare och kunde fortsätta. Naturen var så vacker och vi fick påfyllning hela tiden av vackra bilder. Ibland var det svårt att ta sig fram utmed vattnet och vi hamnade en bit upp. Med tanke på att vi ville komma hem innan natten och jobb morgonen efter gick vi på en bit där uppe. Men sedan tänkte vi att vi kan nog gå mellan vägarna ner till vattnet efter Kvarnstad. Tja kunde och kunde... Skogen såg stundtals ogenomtränglig ut, men alltd var det någon av oss som hittade en passage. Nässlorna verkade enorma, men pinnar och ryggsäckar höll dem borta nödtorftigt. Enkla stenmurar verkade svåra att komma över men då kan man krypa under där det runnit vatten tidigare. Elstängsel... tja det är vi vana vid. Fram kom vi alltså. Den sista biten vid Högenäs orde var återigen lättgången och otroligt vacker i kvällsljuset. Klockan var halv 9 när vi nådde bilen. Då värkte ben och kroppar. Vi hittade en engelsk tjej som tog kort av oss när vi hoppade. Vi fick hoppa 5 gånger innan korten blev bra. Det KÄNDES i benen. När vi kom hem stapplade vi ur bilen och in, med värkande ben, blåsor mm men glada och lyckliga




En liten vilostund innan dagens etapp med en kaffe från frukostbordet

Dags att vinka hej då till Inger som kom upp och övernattade med oss. Det var jättekul att du kom Inger.

Här har vi Böda stationshus

Redo för dagens etapp

Inger ger oss glada lyckönskningar som vi bar med oss hela dagen

Här är vi alla fem.

Kan man annat än att njyúta av så vacker skog (och vackra vandrare)

Marianne är glad att få ge sig iväg. Hon har inga mil från igår i benen

Visst är det gott för själen

Nu går vi söderut. Är vi hemma innan natten? Javisst det här går nog fort.....

Ner till badet fanns många olika vägar. Vi tog dock inte dem, vi hade ju långt att gå..

omvärlden finns med hela tiden också

Just här var det inte kul.....

I början bar tången med sedan sjönk vi ner i illaluktande sörja

väl i vattnet var det grumligt till en början, så man såg inte stenar och tång, men det var mest sand

En snapchat till barn och barnbarn på våra strapatser

Jaha, det var visst lite djupare intill land där vi tänkte landstiga

Monica spanar var vi kan gå i land. Det var rätt kallt om benen, men man vande sig

Mängder av maneter låg i rosa stråk i vattnet

Här hittade vi ett ställe vi kunde ta oss iland på. Ingen ville återvända genom tånggyttjan

en bild som är rätt vanlig på Öland

Här behövdes kexchoklad. Tack MW

Både elstängsel, taggtråd och stenmur kräver samarbete

Ibland finns det rräd som underlättar passagen

Att ryggsäckar är bra på att hålla undan eltråd är en bra kunskap

Så skönt när vi slipper stängsel

Korna har det gott här. Vi med

Här finns parkeringsplats om man skulle behöva

Ja vad vi fick vänta. Det var rätt långt att gå hit

Men bättre sent än aldrig

På ett ställe fick vi gå så här fint

Grindar börjar vi bli rätt bra på att ta oss öever

här var det lite tuvigt och blött

Det gäller att ta det försiktigt så att vi inte river murar. Det får man inte utan tillstånd

Ibland blev det så här lättgånget

och ibland var det taggar och snår och hinder

Ibland tog stigen slut

Ibland var det bara träd överallt

Ibland undrade iv om det skulle gå att komma fram

Man fick inte halka efter för då hittade man inte varandra i det här stiglösa partiet

Här var det gott om stooora brännnässlor

som sagt ibland undrade vi hur vi skulle komma vidare

Här är vi ute. Vi fick gå via en tomt som vette mot urskogen, men det var intgen hemma som väl var

Källa gamla kyrka passerade vi

eller ödekyrkan som vi fortfarande kallar den

När man inte kommer över en mur får man gå under den. Tur att det var torrt och att vi inte fick en sten i huvudet

Här finns gott om vackra marker ner mot vattnet

Nu vid detta landmärke är vi nära målet

Benen värker men humöret är på topp

Skuggorna börjar bli långa. Klockan är 8 på kvällen

Kvällsljuset ger en mild ton

Den sista biten in till campingen

Visst är Öland vackert

Nu kan vi se slutmålet

Trots 32 km i benen i dag orkar vi hoppa

Dessa promenader fyller på energi. Det syns tydligt här ( Efteråt stapplade vi de få stegen till bilen)